"Det bästa med att planka är att det är gratis"

Nu har jag hamnat i Uppsala hos min bror för att fira Valborg. Just nu har vi en liten eftermiddagspaus innan festandet börjar, så jag tänkte att jag kunde köra en snabb resumé över vad som har hänt den här helgen.

Det började med att jag blev galen (som min bror säger: "man inte bli något som man redan är") och fick för mig att spontanåka till Stockholm. Inte SÅ impulsivt när man bestämmer det typ en veckan innan. Men impulsgrejen var mer att vi inte visste vad som skulle hända eller var vi skulle sova.

Hur som helst så slängde sig jag, Emmy och Cecce oss iväg på ett tåg mot huvudstaden, utan biljett, för att gå på flatklubb. Närmare bestämt Klubb Intern. Efter noga samarbete och myglande med Fia fick jag till en våldgästning hos henne och Anna och dessutom en sovplats på köpet. Jag var mäkta nöjd över min noga planerade och väl utförda plan.

Senare bar det av mot haket på söder. Vi är dock inte så välorienterade i Stockholms söderkvarter och gick lite vilse. När jag skulle ringa Fia för guidning var hon upptagen med att rädda sin bror från den brinnande dammsugaren. Det var spännimg på hög nivå för alla parter. Värt att tillägga var att Emmys stockholmskompis Hans, 23, var med oss på jakten. Hur mysig kille som helst, vilket ledde till att jag stundvis mös in mig med honom på färden. Inget allvarligt eller seriöst, jag var ju dragen, då blir man ju sådan.

Med hjälp av någa snälla dörrvakter kunde vi leta oss fram till Klubb Intern där den första jag stöter på är Bruden-Sara. Jag tyckte jag var nykter, men det var jag ju självklart inte för i så fall skulle jag nog inte vågat hälsa på henne, så jag sa inte heller så jättesmarta saker. Jag minns faktiskt inte riktigt vad jag sa. Men det kunde ju ha varit mer genomtänkt, kan jag ju säga såhär i efterhand...

Nästa person att konfrontera oss i baren är Karin, läderflata 45, som får för sig att jag är "ledare" i gänget och går med på vad som helst. Jag fattade ingenting. Egentligen var hon nog inte läderflata, det var bara för att Anna sa att sådana stod i baren och skulle ragga på oss.

Hela grejen var häftig. En av mina första tankar var: "shit, alla här är flator" och jag fylldes av någon slags prestationsångest. Typ: "så många kvinnor, så lite tid." Hahaha!

Sen chillade vi, nykteristen Cecce blev full, Emmy fick ragg som hon sedan dumpade efter ett hångel och hittade en assnygg skottska som ended up hånglandes med någon annan. Jag själv hittade The love of my life, den finaste flickan någonsin som jag spanat på på Internet i ett halvår (som jag förövrigt har skrivit om här i bloggen). Jag var tvungen att prata med henne, så det gjorde jag.

Jag gled upp bredvid bordet hon satt vid och frågade:"är det du som är *biiip*(censur för hennes integritet och för att folk som känner hela Stockholms flatvärld OCH läser min blogg inte ska veta vem jag är kär i)?"
Det var det ju självklart och efter att jag presenterat mig var hon förvånad över att jag kände igen henne. Jag svarade smörigt:"klart jag känner igen dig! Du är ju det sötaste jag sett!"
Konversationen fortsatte i samma stuk och hon verkade lite skrämd av att jag visste så mycket om henne, men är man en stalker så är man.

Jag har varit lite ledsen över att hon har varit så dissande mot mig när vi har pratat på Internet, men efter den där konversationen är jag inte det längre. Vi hade nämligen ingenting att prata om. Samtalsämnena dog ut en efter en. Det enda vi kunde prata om var sånadär tråkiga, formella saker som: vad pluggar du nu igen? och vad ska du göra efter Studenten? Jag blev inte ens överdrivet förstörd när hon senare på dansgolvet stod och hånglade med någon annan snygg tjej. Hon må vara det finaste jag sett, men vad hjälper det när det bara inte går ihop? Jag är glad över att jag tog chansen att prata med henne, så jag fick det här klart för mig.

Vid tre slängde sig Emmy i en taxi för 370 spänn mot Täby och Cecce och jag fångade en tub. Vi kom hem samtidigt som Anna gick upp för att gå till jobbet. Konstigt nog var det nog den skummaste känslan på hela kvällen; att min dag tog slut samtidigt som hennes började.

I princip hela lördagen gick åt till att vara bakis (damn you vodkadrinkar!) och igår, söndag, for jag vidare hit till Uppsala.

Nu ska det peppas/förfestas med Tenacious D innan vi fortsätter denna Valborgsmässoafton.