Det enda som är oklart är vem fan Pappa Katt var?!

Jag bestämde mig för att titta in igen, såhär på kvällskvisten.

Egentligen har det inte hänt så mycket. Eller ja, det beror på hur man definierar det. Det enda jag egentligen har gjort är att ah varit på jordens roligaste, galnaste, sjukaste (i dubbel betydelse) och underbaraste festival! Det här kommer jag få äta upp sen (som allt annat jag säger) eftersom det även var min första festival och ett antal fler är inplanerade den här sommaren. Men jag kan inte tänka hur de skulle kunna slå Hultsfred alltså.

Jag ska inte tråka ut er med långa berättelser, det har redan mina irl-vänner fått genomlida. Så jag kan köra en snabbresumé av tiden i tält. Here we go: jag har bilat med en rave:ande fallskärmshoppare, gnällt och nästan låst in mig i tältet av anledningen att det fanns så mycket snygga brudar så jag inte visste var jag skulle ta vägen, i reaktionsbildning till det innan nämnda hånglat upp två killar, den ene mer perfekt, den andre en hamster, röjt gärnet till diverse skitbra spelningar, skjutsat Marit Bergman(!!), träffat Annika Norlin a.k.a. Säkert!/Hello Saferife(!) plus lite andra artister, jobbat med snygga flat/Idol-Cissi Ramsby, stått över att hämta Pet Shop Boys på Landvetter på grund av hög feber, dissat en kille (hamstern) på det roligast tänkbara sättet (att komma ut), feberyrat runt på festivalen efter mitt tält, träffat en ohyggligt massa trevliga människor, och framförallt: haft jävligt roligt!

Alltså, jag kan inte riktigt sammanfatta det. Det är så mycket så det rinner över kanterna och sipprar ut i sprickorna.