Igår var jag på en fest, jag var inte full, hade druckit max ett glas vin, men under denna kväll lyckades jag med att (i sällskapet cis-heterokillar 25-30 som jag inte kände) ifrågasätta laguppställningen killarna mot tjejerna, diskutera det faktum att jag inte kunde finna mig i något av lagen, högt konstatera att det är en svår värld att vara trans i efter att jag blev tvångsplacerad med tjejerna (inte mig emot, innebar queer-einstein i laget) ty jag saknade ett tredje ben. Och efter att vi spöat skiten ur de trebenade diskuterade jag det faktum att min sexuella läggning blir svårbestämd när jag inte kan definiera mitt kön och att jag därmed finner queer att vara ett bra ord.
Att våga stå på mig och yttra ord och tankar högt både för andra och för mig själv är ett stort steg. Förut har det legat på nivån, full efter fem cider och för någon nära.
Du vet en dag kommer jag inte ens vara så där skita på mig-rädd längre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar