My parents

Mina föräldrar gjorde både ett bra och dåligt jobb med uppfostran. Det bra var att, av vad jag minns, så var de rätt fria med sådant som jag idag tycker är väldigt viktigt; jag tvingades inte in i några roller. De måste ha varit väldigt bra på det, annars måste jag ha fattat oerhört mycket saker själv. Jag kände mig aldrig tvingad av mina föräldrar att bete mig eller vara på vissa sätt (jo, min mamma försökte tvinga mig i klänning några gånger)och det älskar jag dem för. Däremot var jag nog rätt bortskämd, vilket jag har märkt i vuxen ålder då jag har väldigt svårt att ta de gånger jag inte får som jag vill.

Jag vet inte så mycket om mina föräldrar, jag kommer från en familj där man håller varandra på avstånd. Vi pratar om det vi gör och så, men inte så mycket djupare. Ibland kan jag önska att vi var mer som andra familjer som jag faktiskt trodde bara fanns på tv, du vet de där som är skitnära varandra, men fan jag har upptäckt att de finns på riktigt också. Men ofta tycker jag att det är skönt att det är som det är och att jag kan välja vilka personer som ska komma närmast mig.

Jag borde fokusera på det som faktiskt är väsentligt, att mina föräldrar faktiskt är skitbra när det kommer till saker som är viktiga för mig. De är såna där praktexempel på föräldrar känns det ibland som. Såna som älskar sina barn oavsett (okej jag har ju inte testat att bli tungt kriminell och sett vad de skulle tycka om det)vad de gör för val i livet eller vilka de visar sig vara. Jag har aldrig hört något negativt om mina livsval från mina föräldrar, varken om att min estetiska sida får välja yrke eller om min sexualitet eller min könsidentitet. Det är som att de fattar precis vad jag menar, att jag alltid varit samma person och nu bara sätter etiketter på mig. Du vet den där "så länge du är lycklig".

Jag har faktiskt ingenting att klaga på, förutom det där med curlingen då. Det kan visserligen vara för att jag inte träffar dem så ofta längre. Jag har funnit att det funkar bäst på avstånd. Telefonkontakt, absolut, men att bo hemma var ingen höjdare, och att hälsa på för länge är farligt det med.

Jag skulle önska att varenda unge kunde ha föräldrar som mina, och att varenda habtqi-person skulle ha förstående föräldrar som mina. Det är illa att vissa föräldrar ska göra val, som redan är svåra för en, ännu svårare. Jag fick det tvärt om. Jag är skitnöjd.